Tjuvjägaren

Vackert filmad och stämningsfull, jordnära folksaga i klassamhälle anno 1800-tal med ond baron och listig tjuvjägare

Regi: John Tornblad

Manus: Ricard Schmidt

Medverkande: Niklas Falk, Ylva Lööf; Annica Liljeblad, Ingemar Carlehed, Lennart Hjulström, Gunilla Nyroos m.fl.

Producent: Johan Fågelström

Filmfoto: Harald Sandö, Andreas Olsson

Genre: Dramakomedi

Speltid: 95 min.

Ålder: ej angivet

Land: Sverige

Svensk biopremiär: 29 oktober 2016

Distributör: Affekt Film ABMer

Den egensinnige och trotsige tjuvjägaren Lasse (Niklas Falk) bor med sin fru Inga (Ylva Lööf) i en grotta eller stenstuga på Kinnekulle. Lasse tvingas för sin överlevnad jaga på Baronens mark vilket leder till våldsamma konflikter, som också påverkar Lasse och Ingas relation. Paret isoleras och förtalas. Men Lasse ger sig inte och inte heller Baronen. För att rädda försörjningen syr fru Inga hemligen åt en grevinna på orten. Men så har grevinnan jaktparty med middag och bjuder in både Lasse, Inga och Baronen.

Affekt Film är ett filmproduktionsbolag med Johan Fågelström och John Tornblad som producerar historiska filmer och beställningsfilm. Nämnas kan kortfilmssamlingen Trollhättans Formare 2016, novellfilmerna Falks grav 2013, Estrid 2011 och nu långfilmen Tjuvjägaren 2016. I fiktion vill Affekt film berätta om spännande livsöden i svensk historisk bygdemiljö.

Tjuvjägaren är en mycket vackert filmad berättelse, där varje bild är utsökt och stämningsfull och kanske det som imponerar mest. Men sammantaget är det en noggrann och välgjord produktion med kostymer, rekvisita och scenografier som känns helt rätta för skildrad epok. Castingen är utmärkt vad gäller rollkaraktärerna, som är som hämtade ur ett historiskt bildarkiv.

Regin känns stel och verkar inte kunna slita sig loss från manus. Det styr också aktörernas replikföring och rörelsemönster, som känns tillrättalagda och saknar spontanitet. Men de flesta är yrkesverksamma skådespelare, några mer välkända än andra.

Manus verkar vara trogen den story som ligger till grund för produktionen. Varje scenbild tycks följa manus slaviskt i utförande och framförande. Det känns rätt och välplanerat, men på vägen tappar man något av den omedelbara svingen. Klippning och bildval kan sätta mycket av spänning och intensitet på plats, när underlag för det finns.

Musiken i filmen känns rätt för tidsskildring och stämningar och förstärker dramatiska inslag. Mycket påminner om skillingtryck. Titellåten är skriven av Johan Thornblad med musik av Andreas Olsson och framförs fint av Jack Vreeswijk, son till Cornelius (Så lika i röst och framförande!) Övrig musik är en blandning av traditionella låtar och några komponerade av Sebastian Freij och John Modén samt Fredric Chopin.

De välvalda locations verkar vara från Västergötland med omnejd.

Filmen visas på många orter och städer i Sverige under november 2016 och fler lär tillkomma. En lång lista solida sponsorer och kända partners har stött och finansierat filmprojektet.

Filmen får tre starka filmögon av fem.
2016-11-01

Jan-Eje FerlingFörfattare