Den unge soldaten Tom Blake (Dean-Charles Chapman) ligger vid fronten under första världskriget. Han är känd för att vara duktig på kartor och väljs därför ut av general Erinmore (Colin Firth) till att leverera ett meddelande till överste MacKenzies (Benedict Cumberbatch) bataljon, som är på väg att gå i tyskarnas fälla, något som kommer leda till en förlust av 1600 soldater, varav Blakes äldre bror är en av dem. För att nå MacKenzie måste han först korsa Ingenmansland, därefter ta sig in på tyskt territorium, som beräknas vara övergivet eftersom flygfoton visar att fienden dragit sig tillbaka. Meddelandet måste dessutom levereras innan gryningen så att det planerade anfallet kan förhindras. Till sin hjälp väljer han sin vän Will Schofield (George MacKay), som motvilligt följer med honom på det riskfyllda uppdraget.
Regissören och författaren Sam Mendes fick sitt genombrott med American Beauty (1999) som han vann en Oscar för (totalt vann filmen fem). Mendes säger i intervjuer att han har inspirerats av sin farfar Alfreds historier, om när han som 17-åring deltog i första världskriget mellan 1916-1918 som just budbärare, och bland annat tvingades korsa Ingenmansland. Medförfattaren Krysty Wilson-Cairns tittade på många krigsdokumentärer och äldre filmer som Rädda meniga Ryan tillsammans med sin morfar med syftet att man ska lära av historien. Men filmen bygger inte på några verkliga personer utan är ren fiktion.
Filmen är nominerad till totalt 10 Oscars och har bland annat redan vunnit två Golden Globes (bästa film, bästa regissör), vilket inte alls är förvånande då 1917 är en enastående och makalös film. Egentligen har du sett det mesta flera gånger förr: Leriga skyttegravar, smutsiga och trötta soldater, blodiga bandage och sönderskjutna stadsmiljöer. Kampen mot klockan och paniken i att inte hinna i tid är inte heller något nytt. Ändå har jag aldrig upplevt en krigsfilm som denna tidigare. Till stor det beror det på filmfotografen Roger Deakins (känd för bland annat Bladerunner 2049, Skyfall, No Country for Old Men och Fargo) extremt långa tagningar. De allra flesta i 1917 är längre än fem minuter, vilket ställde höga krav på alla inblandade, men också skapar en oerhörd närvaro. Tittaren varken upplever, ser eller vet något utöver det som karaktärerna gör. I vissa scener får jag känslan av att vara en karaktär i ett dataspel som springer med mitt vapen, jagad av elaka tyskar på en plats där allting kan hända och klockan tickar.
Miljöerna spänner mellan ytterligheter – en harmonisk sommaräng mot ett sönderbombat slagfält. En faktisk skyttegrav på en och en halv kilometer grävdes genom den engelska landsbygden för att säkerställa trovärdigheten. Balansen mellan ren action, överraskningseffekter och känslosamma scener ger en mer böljande och intressant dramaturgisk kurva än brukligt. Framåtrörelsen är stark utan några svaga delar och de två timmarna är mycket väl disponerade. Många tidiga, och till synes obetydliga, händelser knyts ihop snyggt längre fram och inget har lämnats åt slumpen. Dialogen är sparsam men väl vald och karaktärsutvecklingen påtaglig utan att vara överdriven. Chapman spelar sin roll med ödmjukhet och gör Tom både modig och känslig. Trots sparsam information lär tittaren snabbt känna honom, och känner med honom. MacKay växer stegvis med sin karaktärs mognad för uppgiften, för att briljera i andra halvan av filmen. Märkligt nog upplever jag filmen som subtil trots krigskaos, stinkande kadaver och förvridna människolik. Att sätta stora namn som Firth och Cumberbatch på affischen är dock något överdrivet. Båda har små roller, som de förvisso spelar bra, men är knappast avgörande för omdömet.
1917 är för mig årets absoluta måste-se film och får fem starka ögon av fem möjliga.
2020-01-16
