Shazam

Svag acction med dåliga effekter, men Zachary Levi  utmärkt som Shazam

Regi: David F. Sandberg

Manus: Henry Gayden m.fl.

I rollerna: Zachary Levi, Michelle Borth, Djimon Hounsou m.fl.

Genre: Action, äventyr, komedi

Speltid: 132 min.

Svensk biopremiär: 3 april 2019

Distributör: 20th Century Fox

Sedan hans mor mystiskt försvann, när han bara var 5 år gammal, har nu 14-årige Billy Batson (Asher Angel) spenderat större delen av sitt liv med att flyttas mellan olika fosterhem. Trots detta har han aldrig slutat leta efter sin mor. Han blir kallad av en trollkarl vid namn Shazam (Djimon Hounsou) som letar efter en ny förkämpe, som kan ärva hans magiska krafter och stoppa den onde Dr. Thaddeus Sivana (Mark Strong) från att släppa lös de sju dödliga synderna. Med sina nya krafter behöver Billy bara säga orden, Shazam, för att förvandlas till en fullvuxen superhjälte (Zachary Levi) och med hjälp av sin nya fosterhems bror Freddie (Jack Dylan Grazer) måste han lära sig hantera sina nyfunna krafter.

Svenska regissören David F. Sandberg (Lights Out, Annabelle Creation) har fått uppgiften att introducera den klassiska DC Comics hjälten Shazam för en mainstream publik. Billy Batson/Shazam dök upp för första gången i serietidningsform redan 1940. För de som har läst och kan sin serietidnings historia finns här massor av små, påskägg. T.ex. Billy och Freddie går på Fawcett Central High School. På 40 talet när SHAZAM först publicerades (då gick han under namnet Captain Marvel) var det av företaget, Fawcett Comics.

Till Skillnad från David Sandbergs tidigare filmer, som alla varit skräckisar, är det här en väldigt lättsam självrefererande actionkomedi. Tänk filmen Big (1988) blandat med en barntillåten Deadpool. Men det finns scener där Sandberg verkligen får flexa sina skräckmuskler i, där filmen nästan kan bli lite för läskig för mindre barn.

Mark Strong är en väldigt bra skurk som Thaddeus Sivana. Han har en fantastisk röst och en enorm närvaro. Jag uppskattar att de gett honom en backstory och motivation som inte bara är; Jag vill ta över världen för att jag är ond.

Tanken bakom SHAZAM är väldigt kul. “Vad skulle ett barn göra om han fick Supermans krafter”. Asher Angel och Zachary Levi har här jobbet att spela samma karaktär i två olika kroppar. Det märks att Levi har hur kul som helst med att spela ett barn med superkrafter i en vuxens kropp. Mycket av filmens humor kommer från Zachary Levi och Jack Dylan Grazer som har en fantastisk personkemi med varandra, när de tillsammans försöker lära sig vilka krafter SHAZAM har. När det är Asher Angels tur att spela Billy Batson så får vi en mer plågad, introvert och mindre karismatisk karaktär. Här dyker filmens första stora problem för mig upp, jag kunde aldrig under hela filmens gång köpa att Levi och Angel spelar samma karaktär. Levi med hans super hyperaktiva energi och det ständigt stora leendet på läpparna är så långt ifrån personligheten som Angel ger Billy, så det känns aldrig för en sekund som samma människa.

Jag skulle råda alla som är sugna på att se den här filmen att undvika alla trailers, för har du sett en trailer så har du sett vartenda skämt i hela filmen. När det gäller humorn, så läggs den största lasten på Levi och Dylan Grazer att leverera skratten. När de är tillsammans spelar de tyvärr som två hyperaktiva 10 åringar som inte gör annat än att skrika sina dialoger i 110km/h till varandra. Detta blir vansinnigt irriterande väldigt fort och jag fann mig själv sitta och hoppas på att Levi skulle bytas ut mot Angel istället, men så fort Angel kommer in spelar han rollen så torrt och tråkigt att jag ville att Levi kommer tillbaka. Det blir nästan ett moment 22. De har även, konstigt nog, valt att göra Billy väldigt självisk och självupptagen. Han gör inget för någon om han själv inte får något ut av det. När något som är menat att vara väldigt tragiskt händer, så påverkade det mig inte alls, eftersom filmen inte lagt ner någon tid på att göra mig emotionellt investerad i Billy som karaktär.

Sen har vi effekterna. Som alla superhjältefilmer är den här filmen full av specialeffekter, vilket är fullt förståeligt, eftersom det mesta som händer är fysiskt omöjligt att göra. Tyvärr är dataeffekterna här riktigt, riktigt dåliga. Det var nog inte en enda scen med effekter där jag inte helt sögs ut ur filmen och tänkte, herregud vad dåligt det ser ut. Det är extra synd att huvudskurkarna alla är datagjorda monster som ser ut att ha plockats direkt ur en film från 90 talet. Shazams kostym ser också fruktansvärt dålig ut, som en stor vadderad kostym de hittat i närmaste Halloween butik med specialpris på superhjältedräkter.

Det gör mig riktigt ledsen att skriva en så negativ recension, då jag verkligen såg fram emot den här filmen och har läst serietidningarna i flera år. Men för mig var SHAZAM en besvikelse på nästan alla punkter. Zachary Levi är dock nästan perfekt i rollen. Jag önskar bara att han spelat karaktären mindre hyperaktivt. Jag kan inte med gott hjärta rekommendera SHAZAM på bio, se den i stället när den kommer till Netflix.

Jag ger SHAZAM två av fem Filmögon.
2019-04-03

Fredrik Alfredsson