Colette

Ett kostymdrama med rapsodiskt slut om ett intressant författaröde

Originaltitel: Colette

Regi: Wash Westmorland

Manus: Richard Glatzer, Wash Westmoreland, Rebecca Lenkiewicz

Medverkande: Keira Knightley, Dominic West, Denise Gough, Fiona Shaw, Eleanor Tomlinson

Filmfoto: Gilles Nuttgens

Klippning: Lucia Zucchetti

Genre: Historiskt drama, biografi.

Längd: 111 min.

Land och år: UK, USA, 2018

Svensk premiär: 19 oktober 2018

Distribution: Scanbox Entertainment

Sidonie Gabrielle Colette, känd som Colette, blev först att som kvinnlig författare få en fransk statsbegravning. Det var 1954. I dag räknas hon som en av de viktiga franska 1900-talsförfattarna. Hennes allt annat än vanliga kvinnoliv vid förra sekelskiftet borde än idag fascinera fler än den litteraturintresserade publiken.

Så har också regissören Wash Westmorland för bland annat ”Still Alice” 2014 och tillika en av manusförfattarna till kostymfilmen ”Colette” resonerat när han nu gör en ”biopic” om Colettes liv åren 1893 – 1910. Han väljer att skildra Colette som en kvinna som vet sitt värde och har styrkan att utmana dåtidens konventioner. Därför är filmen om Colette intressant som kvinnohistoria.

Tidigt kom Colette (Keira Knightley) att testa gängse konventioner med böckerna om den egensinniga och erotiskt intresserade Claudine. Böckerna utgavs av maken och bokförläggaren Willy (Dominic West) i eget namn. Något annat var inte att tänka på vid förra sekelskiftet. Böckerna blir succé. Efter att under lång tid ha underordnat sig Willy bryter sig Colette loss ur äktenskapet och blir en del av Paris avant-garde. Hon försörjer sig som artist, orsakar skandal när hon visar sitt ena nakna bröst på scenen och inleder ett förhållande med transpionjären Missy, (Denise Gough). Missy var släkt med Napoleon III av Frankrike och bar ständigt långbyxor, något som vid förra sekelskiftet sågs som vågat värre.

Trots en intressant historia och ett unikt kvinnoöde håller filmen inte hela vägen fram till slutet. Bäst är skildringen av Colettes utveckling mot självständighet i äktenskapet med den allt annat än trogne Willy. Den nyfikna och intelligenta landsortsflickan mognar till avancerad Parisdam med känsla för eget värde som författare. Filmens sista del återger Colettes liv som fattig artist fram till cirka 1910. Här är filmen rapsodisk. Colettes konstnärliga ambitioner som normbrytande varieté-artist förblir därför oklara.

Några ord om skådespeleriet. Keira Knightleys tolkning av Colette som ytterligare en av skådespelerskans flickaktiga kvinnoroller övertygar inte helt denna gång. Däremot överraskar Dominic West positivt som den utsvävande, bullrigt slarviga maken Willy. Som många av tidens män tror han sig äga sin frus tillgångar och njuter fullt ut det goda liv som Colettes böcker bereder honom.

Colette ger efter skilsmässan och fram till sin död ut 30 böcker som främst är baserade på egna livserfarenheter. Hennes verk skildrar ofta kvinnlig sexualitet och frihetslängtan. Vissa har filmats, till exempel ”Cheri”, 2009, med Michelle Pfeiffer och ”Gigi”,1958, med Leslie Caron.

Jag ger tre filmögon av fem till ”Colette”.
2018-10-14

Eva Sarman