A Ciambra

Stark dramadoku och trovärdigt spelat om romer i Italien

Regi och manus: Jonas Carpignano

I rollerna: Pio, Amato, Koudous Seihon, Iolanda Amato, Damiano Amato m.fl.

Genre: Drama

Speltid: 120 min.

Svensk premiär: Stockholms Filmfestival 10 november 2017

Distributör: Oklart

Pio lever med sin stora romska familj i ett slumområde i södra Italien. De får sin inkomst till största delen av brottslighet. Pio, i de nedre tonåren, ser upp till sin äldre, mycket tungt kriminellt belastade, bror och hans mål i livet är att bli accepterad som en i gänget. Själv är han inte så oäven; har en cigarett i munnen för jämnan, dricker vin som en hel karl, kan köra bil och stjäl rätt skickligt.

Intressant är den form regissören valt att berätta sin historia – en blandning av dokumentär och spelfilm. Samtliga skådespelare tycks vara amatörer, åtminstone om man ser till rollistan. Pio Amato i filmen spelas av Pio Amato etc. Och han gör det ypperligt! Han har ett neutralt fokuserat uttryck i större delen av filmen, men när det till slut blir för mycket, får han fram det med stor känslighet. Kanske är historien biografisk, kanske inte. Hursomhelst blir det hela starkt och trovärdigt. Sättet att filma bidrar också till känslan av dokumentär. Kameran vilar ibland på en fot eller ett öra, ofta i sneda vinklar. Mörkret får vara mörkt.

Regissören och manusförfattaren, Jonas Carpignano, är amerikan som numera bor i sin fars Italien. Han har gjort ett antal smärre filmer tidigare, bl.a. ”A Ciambra” som kortfilm. Med ”Mediterranea” (2015) fick han en rad utmärkelser. Jonas Carpignano vann Label Europa Cinemas i Cannes 2017 för A Ciambra och filmen nominerades också till Bronshästen vid Stockholm Film Festival 2017.

Musiken, av Dan Romer, utgör då och då ett slags dramatiskt hetsande, uppåtgående spår.
Det är ingen romantisk bild vi får av det romska livet. Utom i en scen, en drömsekvens: Pio ser en häst springa genom gatorna, för att sedan ridas runt en lägereld i natten. Det är vackert och kontrasterar starkt mot familjens verklighet.

Filmen får fyra filmögon, av fem.
2017-11-09

Maria Wolff Gripfelt