Kingsman: The Golden Circle

Spektakulär, underhållande action med gamla grepp i nya kostymer

Regi: Matthew Vaughn

Manus: Jane Goldman, Matthew Vaughn från serietidningen “The Secret Service” av Mark Millar och Dave Gibbons

I rollerna: Taron Egerton, Colin Firth, Mark Strong, Edward Holcroft, Julianne Moore, Halle Berry, Channing Tatum, Sir Elton John, Hanna Alström m. fl.

Genre: Action, äventyr, komedi

Speltid: 141 min.

Ålder: från 15 år

Land: UK, USA

Svensk biopremiär: 22 september 2017

Distributör: 20th Century Fox

I föregångaren, ”Kingsman: The Secret Service” från 2014, rekryterades en lovande ”streetsmart” ung, brutal kille för utbildning i en global organisation för brottsbekämpning. I nya Kingsman: The Golden Circle” har den unge killen nu Eggsy (Taron Egerton) växt till sig och blivit en ny typ James Bond, en elegant agent i ”Kingsman”, som kamoufleras av en fashionabel herrklädesshop. Och nu är dubbelknäppt kostym på modet igen, bara så vi vet. Eggsy har en vacker svensk, blond prinsessa som flickvän. Hennes far är kungen av Sverige (Björn Granath) med sin drottning (Lena Endre), båda rollerna är stumma statister, men bra ändå.

Filmen är en våldsam action med några komiska poäng. Inga detaljer har sparats och filmen startar med en biljakt som är bland det häftigaste jag sett. Här ligger nästan Bond-filmerna i lä, och det vill inte säga lite. Så kommer det stora agentuppdraget. En storleverantör av droger Poppy Adams (Julianne Moore) gömmer sig och sitt imperium i 50-talsstil i Kambodjas djungel, men längtar efter att leva som vanligt i världen.

Poppy Adams vill legalisera droger för att få en större marknad och utmanar USA-presidenten (Bruce Greenwood) med att sprida ett virus som tar död på alla narkomaner. Men hon har ett botemedel, som presidenten kan få tillgång till om han gör alla droger tillåtna. Men presidenten ser tillfälle att bli av med att knarkare och vill låta dem gå under.

Så börjar jakten på skurkarna, som tjänar Poppy Adams syften och dess hantlangare. Det blir blodiga, hänsynslösa strider på land och i Alperna. Det är spektakulärt och kraftfullt och ganska underhållande. Förutsägbart, men ändå kul och se digitala tekniken, fantasin och de roliga inslagen. Som Elton John, som spelar sig själv och lever som gisslan hos Poppy Adams. Han är underhållare i stor, gräll fjäderkostym och gör utmärkta parodi på sig själv.

Colin Firth gör Harry Hart även i denna film, men har först tappat sin identitet och blivit mammas gosse och fjärilssamlare. Med chockmetoder blir han sig själv igen och är en något överårig men stilfull medagent till Eggsy, också i snygg dubbelknäppt kostym.

Flera andra filmstjärnor figurerar i olika mindre roller som Halle Berry som dataingenjören Ginger, Jeff Bridges (Champ) som storchefen för The Statesmen, högkvarteret för agentrörelsen och som ser ut som ett Whisky-destilleri.

Filmen har storslagna scener med intensiva bataljer för rättvisa och goda syften, som det läggs fram. Men på vägen mejas ett otal identitetslösa män ner som käglor av vinande kulor, men det har vi sett massor av förut. Men filmen är för lång med sina 141 min. Greppen är som en bättre Bond-film, men saknar lite av den charmen. Ljudet är gigantiskt och inälvorna rockar loss i den dånande popen. Men också härlig country och äldre poplåtar att njuta av.

Filmen får tre filmögon för det makalösa filmfotot av George Richmond och för det färgstarka persongalleriet och snygga miljöer. Skådespeleriet är inte dåligt, men knappast på Oscarnivå. En ganska hygglig action för dem som gillar genren.
2017-09-22

Jan-Eje FerlingFörfattare