The Dark Tower

Bra och spännande action, men platta karaktärer och flera obesvarade frågor

Regi: Nikolaj Arcel

Manus: Akiva Goldsman, Jeff Pinkner, Anders Thomas, byggt på Stephen Kings böcker ”The Dark Tower”.

I rollerna: Idris Elba, Matthew McConaughey, Tom Taylor m. fl.

Genre: Action, äventyr fantasi

Speltid: 95 min.

Ålder: från 7 år i vuxens sällskap (annars 11 år)

Svensk biopremiär: 16 augusti 2017

Distributör: Sony Pictures

Längd: 1 tim 35 min

Censur: 7 år i vuxens sällskap (annars 11 år)

Biopremiär: 16 augusti 2017

 

Den siste revolvermannen, Roland Deschain (Idris Elba), är fast i en evig kamp mot Walter O’Dim, även känd som mannen i svart (Matthew McConaughey). Roland är fast besluten att stoppa honom från att ta över det mörka tornet. Med världarnas öde på spel kommer gott och ont att drabba samman i den slutgiltiga striden, där enbart Roland står emellan mannen i svart och universums överlevnad.

The Dark Tower är ett äventyrsdrama baserat på Stephen Kings bokserie om Revolvermannen och det mörka tornet som bevarar fred och jämvikt mellan de olika dimensionerna, däribland vår värld. Tyvärr har jag inte läst böckerna, men jag har förstått att filmen snarare inspireras av dem än att försöka följa dem slaviskt. Filmen ger dock mersmak och väcker en lust att utforska mer i författarens fantasivärld.

Inledningen är fullkomligt lysande, när den 11-årige Jake (Tom Taylor) har svåra mardrömmar om det svarta tornet, barn som far illa och mannen i svart som plågar dem. Han tecknar ner det han har sett, men ingen tror honom.

Är han paranoid eller sörjer han förlusten av sin far? Om det verkligen bara är drömmar, varför ser han saker i verkligheten som påminner honom om hans mardrömmar? Vem är den mystiske mannen i svart och vem är revolvermannen som försöker stoppa honom?

På fler än ett sätt för filmen tankarna till ”Last Action Hero” (1993). Också där möter vi en ung pojke från New York som inträder i en främmande värld, för att möta en hjälte som han sen återvänder till New York tillsammans med.

Jag kan som skribent tycka att det råder en viss lättja av manusförfattarna att nästan kopiera ett befintligt formulär, när det finns 7 böcker att plocka material ifrån.

Trots de olika världarna och dimensionerna, så är karaktärerna rätt så endimensionella. Även om både Idris Elba som gör Roland Deschain, Den siste revolvermannen, och i synnerhet Matthew McConaughey som spelar Walter O´Dim, Mannen i svart, gör fina insatser och bidrar med både tyngd och allvar till sina roller, så känner jag att något saknas. Rollfigurerna utvecklas aldrig från att vara koncept till att bli mera minnesvärda karaktärer.

McCounaughey är dock med sin kusliga uppenbarelse och sitt återhållna spel, uppfriskande att se. Att han dessutom ständigt verkar trumfa och vara mer kapabel än Elbas revolverman, Roland Deschain, skapar ett sällsynt spänningsmoment.

Filmen håller ett högt tempo, utan att för den sakens skull vara konstant actionpackad, vilket är både till dess fördel och nackdel. Jag hade gärna sett att filmen stannat upp och utforskat den för oss okända världen mera. Nu lämnas istället en massa frågor obesvarade. Jag får en känsla av att det omfattande filmade materialet har trimmats ner rätt ordentligt och kanske har det sparats för de eventuellt kommande uppföljarna?

Sammanfattningsvis är The Dark Tower en bra och bitvis spännande film, men mycket blir hängande i luften utan förklaringar och filmen har alldeles för platta karaktärer. Men som jag redan nämnt ovan, så gör filmen mig istället mera sugen att göra en djuplodande insats i Stephen Kings böcker.

Tre filmögon av fem.
2015-08-16

John Haque