Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge

Bra familjefilm, vackert filmfoto och fin scenografi, men mest gammal skåpmat från förr

Regi: Joachim Rønning, Espen Sandberg

Manus: Jeff Nathanson, Terry Rossio efter deras stories

I rollerna: Johnny Depp, Geoffrey Rush, Javier Bardem, Brenton Thwaites, Kaya Scodelario m. fl.

Genre: Action, äventyr, fantasi

Speltid: 129 min.

Ålder: från 11 år

Land: USA

Svensk biopremiär: 24 maj 2017

Distributör: Walt Disney Motion Pictures

Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge, eller den betydligt mer passande amerikanska titeln: Pirates of the Caribbean: Dead Men Tell No Tales, är den femte filmen i Disneys Pirates serie baserad på åkturen med samma namn i Disneyland.

Den här gången ser vi Kapten Jack Sparrow (Johnny Depp) motvilligt teama upp med unge Henry Turner (Brenton Thwaites) och Catrina Smyth (Kaya Scodelario), då alla tre försöker få tag på Poseidons treudd, ett magiskt föremål som kan bryta alla havets förbannelser. Hack i häl har de den onde piraten Kapten Salazar (Javier Bardem) och hans spök-besättning som svurit att hämnas på Jack för det han har gjort mot dem.

Om denna synopsis av filmen låter bekant, så är det för att den är så. Istället för att prova något nytt, så följer Pirates fem de tidigare filmernas formel, en förbannad Pirat är efter Jack, Jack måste slå följe med ett ungt “par” och de måste ge sig ut för att hitta nån form av magisk artefakt. Pirates fem har väldigt mycket av känslan “been there, done that” över sig, och tyvärr, så har serien aldrig lyckats leverera på samma höga nivå som första filmen.

För regin står här våra norska grannar Joacim Rønning och Espen Sandberg, som båda visade simfötterna med Kon-Tiki från 2012. Även om mycket av filmen följer en familjär väg, så skiner deras regi och uppfinningsrikhet igenom vid många tillfällen i filmen, speciellt vid en väldigt underhållande scen som har att göra med att undfly en avrättning, där en giljotin används.

Filmen är fin att se på, med vackert filmfoto och många riktiga skepp, locations och stora filmset som ger filmen en väldigt autentisk känsla. Man kan inte låta bli att småle, när den klassiska Pirates musiken dundrar i högtalarna. Här komponerar Geoff Zanelli som tar över efter Hans Zimmer och Klaus Badelt.

Din uppskattning av Pirates 5 beror antagligen på, hur mycket du tycker om att se Johnny Depp svassa runt som Kapten Jack. Personligen har jag inte varit något större fan av karaktären sedan film två. Detta är verkligen the Johnny Depp show och han brer på mer än han någonsin. All charm som Kapten Jack satte på i första filmen är här som bortblåst, och de flesta skämten faller platt.

Javier Bardem som Kapten Salazar är härligt elak med en väldigt häftig design. Hans hår och kläder flyter i luften så att det ser ut som att han ständigt är under vatten. Dock, så har han inte mycket att göra här och får aldrig något riktigt häftigt “skurk-moment” som gör honom minnesvärd, som Bill Nighys Davy Jones eller Geoffrey Rushs Barbossa (som dyker upp i en mindre roll här. Även Orlando Blooms Will Turner får en snabb scen).

Även om denna film är ett steg bättre än den fjärde filmen, så håller Pirates fem ändå inte riktigt måttet. Fjorton år senare, så har ingen av filmerna i serien lyckats matcha eller gå om ettan. Men jag kan säga, att detta är en utmärkt film att ta med familjen på. Barn i åldrarna 6–14 kommer nog att ha väldigt roligt, då mycket av humorn är typisk “slapstick humor”. Jag ger Pirates of the Caribbean; Salazars Revenge två av fem filmögon.
2017-05-23

Fredrik Alfredsson