Alien: Covenant

Polerat, högteknologiskt men usel prequel där bara Michael Fassbinder briljerar i sin dubbelroll

Regi: Ridley Scott

Manus: John Logan, Dante Harper, baserat på story av Jack Paglen, Michael Greeen och karaktärer av Dan O’Bannon, Ronald Shusett

I rollerna: Michael Fassbender, Katherine Waterston, Billy Crudup, Danny McBride, James Franco m. fl.

Genre: Skräck, sci-fi, thriller

Speltid: 122 min.

Filmfoto: Dariusz Wolski

Klippning: Peitro Scalia

Land: UK, Australien, New Zealand, USA

Budget: MUSD 111

Svensk biopremiär: 17 maj 2017

Distributör: 20th Century Fox

Efter besvikelsen av Prometheus (2012), upplevde jag att Ridley Scott förlorat greppet om den legendariska filmserie han cementerade grundstenen 1979 med filmen Alien. Och Alien: Covenant tillför dessvärre ytterst lite till Alien-sagan.

I denna andra prequel är en skock kolonisatörer på skeppet Covenant på väg till en främmande planet för att starta om på nytt. Till skillnad från tidigare filmer är det inte forskare eller soldater, utan denna gång gifta par som i ett rymdens Noaks ark ska befolka en ny värld. En oförutsedd dödlig olycka gör dock att balansen mellan paren rubbas. Samtidigt plockar de upp en signal från en tidigare okänd planet. Och innan publiken hinner skrika ”Åk inte till en främmande planeter utan hermetiskt slutna ansiktsmasker” så är de attackerade av en parasitisk livsform.

Inledningen med Guy Pearce som Peter Weyland och Michael Fassbender som David/Walter är egentligen det enda som gör filmen minnesvärd. Här ställs intressanta filosofiska frågor om mänsklighetens skapelse och fortsatta utveckling. Prometheus inledde så också, innan det hela förlorades i en flodvåg av idiotiska beslut. I denna filmen nafsas det bara i kanten på ett svar, vilket är beklagligt, eftersom tankar om skapelse och existens är det enda som ger den här filmen ett existensberättigande. Det känns som ett naturligt steg att ta när själva skräckfilmen blivit sekundär och därigenom känns både mekanisk och förutsägbar.

Ridley Scott (och manusförfattarna John Logan och Dante Harper) begår också kardinalfelet att gå emot sin tidigare etablerade fysik. Den inkubationstid på minst ett dygn som det tog för ”chestbustern” att bryta sig ut ur John Hurt, känns här uppaccelererad till en mindre än en timme. Väl ute tycks dessutom Xenomorphen att, utan näringstillförsel, gå från en liten chestbuster till att bli fullvuxen och stridsduglig inom loppet av några minuter. Det håller inte. Och när Ridley Scott själv bryter mot sina egna regler och fördummar sin publik, då blir det inte längre hållbart.

Den enda som uppbådar en slags värdighet i detta debakel är en iskall Michael Fassbender, som i en dubbelroll skickligt illustrerar tvenne sidor av ett mynt hos androiderna David och Walter.

Catherine Waterston, som var ypperlig i Fantastiska vidunder (2016) är här hopplöst bortkastad i en roll som ena stunden är handlingsförlamad och sorgbunden, för att i nästa utvecklas till en effektiv Ripley-maskin. Resan känns inte trovärdig någonstans. Noomi Rapace insats i Prometheus var i alla fall minnesvärd och hon hade dessutom en av de mest oförglömligt obehagliga scenerna i filmhistorien. Resten av ensemblen i Alien: Convenant upplever jag som opersonligt kanonfoder, som endast finns där för att fatta dåliga beslut och sedan på ett eller annat sätt bli dödade.

Liksom George Lucas prequelserie, lider även denna serie av att den är alltför polerad och mer högteknologisk än originalet. Alien var skitig, äcklig, low-tech och ful. En slags slummig populärskräckis. Kanske var det en bidragande faktor till att stämningen blev så oerhört mörk och skräcken så vansinnigt påtaglig? Kanske är det därför vi har tagit karaktären Ripley, som i tidigare Alien-filmer spelades av Sigourney Weaver, så till våra hjärtan att ingen annan kan ersätta henne?

Min önskan är att filmbolaget omedelbart ska sluta spotta ur sig en massa usla prequels och istället låter regissören och manusförfattaren Neil Blomkamp från bland annat Elysium från 2013, District 9 från 2009 och nu annonserade Untitled Neill Blomkamp/Alien Project göra den fortsättning på Alien filmerna som vi faktiskt VILL se.

Ett filmöga av fem.
2017-05-17

John Haque