”Manchester by the Sea” är en stor film om en mans sorg och skuld. Filmen ger inga svar på hur hans svårigheter kan övervinnas. Det är inte heller regissören Kenneth Lonergans avsikt med filmen. Möjligen låter han oss ana att tiden inte alltid får människor med tung barlast att glömma och gå vidare.
”Vissa människor lever med sina trauman i åratal. Det är en lögn att allt går lätt att komma över. Varför ska inte också de få en film”, säger Kennet Lonergan i en tidningsintervju om sin kritikerrosade film. Kennet Lonergan som, utöver att regissera film, är verksam manusförfattare har också skrivit filmens Oscarstippade manus. Han tar god tid på sig mellan filmerna. Det här är hans tredje på 16 år efter ”Margret” (2005) och ”You can count on me” (2000). De tidigare filmerna har redan visat att Kennet Lonergan är en bra skildrare av vanliga människors vardag. I ”Manchester by the Sea” rullar han i noga avvägda tillbakablickar steg för steg upp ett New England-drama i en amerikansk fiskeby som inte står det grekiska dramat efter.
Lee Chandler (Casey Affleck) lever ett kargt liv i källarvåningen utanför Boston när han kallas till sin äldre bror Joes (Kyle Chandler) dödsbädd i Manchester-by-the-Sea. Det fanns en tid när Lee var nöjd med livet. Då bodde han själv här med sin familj vid den vackra Massachusetts-kusten. Sen hände det som inte borde ske och Lees liv förändrades. Nu är arbetet som fastighetsskötare, ensamma kvällar med öl, baseboll på TV och ibland en redlös barblecka det som hindrar honom från att släppa taget. Ställd inför faktum att ha utsetts till förmyndare över broderns tonårsson Patrik (Lucas Hedges) prövas om Lee förmår öppna upp sitt liv för annat än sorgen och skuldkänslorna.
Att kommunicera känslor i ord och att knyta nya kontakter är nyckeln till nödvändig bearbetning av ett trauma. Den nyckeln har Lee tappat bort och verkar inte heller vilja leta efter.
”Jag tror inte jag någonsin kommer över sorgen”, säger Lee till brorsonen Patrik som förklaring till oförmågan att vara närvarande i Patriks liv. Sorgen förblir kanske oförlöst även om exfrun Randi (Michelle Williams) förlåter och går vidare.
Filmens ledande skådespelare gör alla bra ifrån sig. Casey Affleck missar inte sitt livs roll som Lee. Michelle Williams, i en viktig mindre roll som Randi, gör en Oscartippad prestation. Vad som också måste framhållas är filmens hisnande sköna foto av naturen runt Manchester-by-the-Sea.
”Manchester by the Sea” har hyllats på världens ledande filmfestivaler under 2016. Filmen är också en av de stora under Stockholms Filmfestival i november.
Jag ger fem filmögon av fem för ”Manchester by the Sea”
2016-10-29
