Creed – The Legacy of Rocky

Bästa Rockyfilmen och bästa Sly Stallone som mogen hedervärd aktör

Originaltitel: Creed

Regi: Ryan Coogler

Manus: Ryan Coogler, Aaron Covington

Medverkande: Michael B. Jordan, Sylverster Stallone, Tessa Thompson m.fl.

Genre: Drama, sport

Ålder: från 11 år

Speltid: 133 min.

Svensk biopremiär: 5 februari 2015

Distributör: Svensk Filmindustri

Verkligheten hinner ikapp oss alla. Det är lite av filmens motto. När jag fick laglig ålder att se barnförbjudna filmer, så visste jag inte vem Rocky var. Och med den okunskapen låg man illa till hos sina äldre kompisar. Föräldrarna hade principer vilka filmer barn kunde se eller inte borde se. Så idag rankar jag inte mina bästa Rocky-filmer i kronologisk ordning, utan hur jag kommer ihåg dom och hur jag upplevde dem. Filmerna Rocky IV med Ivan Drago (Dolph Lundgren), Rocky III mot Clubber Lang (Mr.T) och Rocky i returmatchen mot Apollo Creed (Carl Weathers). I Rocky-filmerna blir också Talia Shire förevigad som Adrian. Allt detta gav mig känslorus, som bara en riktigt bra United match kan ge mig numera.

När tonårskaxigheten tog över och adrenalinet rusade i höjden, sa hade jag övertro på min förmåga. Man var coolast i stan, när man körde sin egen Java-moped med samma sorts styre som Rockys HD. Eller när jag snörade på mig boxarhandskarna för att gå en fiktiv titelmatch mellan Rocky och Apollo och kom hem med till min upprörda mor med allt annat än hedern i behåll och med ett blått öga, så fick jag lova, att aldrig mera se en Rocky-film.

Senare i livet hade tiden runnit förbi Rocky-filmerna för mig. I ärlighetens namn tyckte jag inte längre att de var lika underhållande. Men så blev jag positivt överraskad av denna film, som inte bara visar att Sly Stallone fortfarande ser ut som en medeltida gladiator i kroppsbyggnaden utan även visar andra sidor av sitt skådespeleri.

Hans skildrar en Rocky med känslor som rädsla, ånger och vrede men även sunt förnuft. Det är fortfarande samma hårda Philly-kille i grunden, en före detta boxare med ärr i kroppen och själen, men även en vis, erfaren man. Sly Stallone kan nu sälla sig till samma grupp aktörer, som till exempel Tom Hardy. Sly Stallone har öppnat dörrarna för en ny repertoar och gör sin roll som Rocky Balboa med bravur i denna nya Rocky-film.

Filmen handlar om den unge Adonis Johnson (Michel B. Jordan) vars egentliga namn är Adonis Creed. Han är ett utomäktenskapligt barn och blir Apollo Rockys svåraste motståndare, men blir också hans bästa vän och mentor. Adonis byter namn, därför att det blir en tung börda för honom att axla namnet Creed, som är en efterhängsen skugga från sin komplicerade barndom och som gör, att han tvivlar på sig själv. Hans största motståndare i boxningsringen ingen annan än han själv.

Adonis söker upp sin fars bäste vän, som talar om för honom vem hans far är och ber, att Rocky Balboa skall ta honom under sina vingar för att lära honom att bli en boxare. Rocky ser likheten i Adonis och dennes far, vilket också gör honom tveksam till, att ta sig an den unge adepten. Rocky själv anklagar fortfarande sig själv för pappan Apollos död, men beslutar sig ändå att hjälpa Adonis med träningen. Så det är en ödets nyck, att den gamle mästaren får chans, att visa upp sig mot en ung protegé, rankad som nr 4 i världen i sin viktklass.

Men unge Adonis inte är redo för utmaningen, trots Rockys vägledning och råd, så går han inte segrande ur matchen. Som ett mirakel kommer ett telefonsamtal från Liverpool, England, där ”Pretty” Ricky Conlan (Tony Bellew) befinner sig, tillika den obesegrade världsmästaren i samma viktklass. Han inväntar en fängelsedom för olaga vapeninnehav, men innan han åker in och hans karriär kan vara över, så vill han lämna något efter sig. Och vad kan då vara bättre än att knocka sonen till en av tidernas största boxares son till marken.

Jag får fortfarande rysningar och lite tårar i ögonen, när the Underdog kommer igen med en ”southpaw uppercut” eller liknade. Jag får samma känsloengagemang som när jag var tonåring och då framförallt av Sly Stallones skådespel och den ”back to basic-känslan” man kan få av filmen. Den handlar om livets tuffa skola, att om man övervinner sina rädslor och skuggor från det förgångna, så är ingenting omöjligt.

Så Sly Stallone har med åren blivit en mera homogen och bättre skådespelare, som uppmuntrar sina yngre kollegor i branschen att anamma hårda-killen-typen. Och det gör Michael B. Jordan på ett mycket bra sätt. Rocky Balboa kombinerar humor, kärlek och allvar med sin tuffa rollattityd.

Sylvester får alltså visa upp mer än en macho-attityd och visar djupare talang som aktör och som faktiskt hållit oss fängslade oss i närmare 40 år. Sly Stallone belönades 2016 med en Golden Globe samt har nominerats till en Oscar för Bästa manliga biroll för sin prestation i filmen, som verkligen är berättigat.

När Rocky-Hymnen kommer igång och Adonis är ute och springer på klassiskt Rocky-manér i slutet av filmen, så ger den en sammanfattning av både dramat och tidigare Rocky-produktioner. För mig är det en stark upplevelse, som gör, att jag gärna uppmanar andra att se filmen, om intresse, stort eller litet, finns för filmens teman och karaktär.

Filmen får fyra filmögon av fem möjliga, med extra plus i kanten.
2015-01-30

Gabriel Hållberg