Tsatsiki, farsan och olivkriget

Strålande barn/familjefilm, bra manus, rätt tempo och skickliga barnaktörer

Regi: Lisa James-Larsson

Manus: Moni Nilsson-Brännström

Medverkande: Emrik Ekholm, Adam Gutniak, Johan Hallström m.fl.

Genre: Barnfilm, familjefilm

Ålder: Barntillåten

Speltid: 95 min.

Svensk biopremiär: 11 december 2015

Distributör: Nordisk Film

Detta är den tredje filmatiseringen av Moni Nilsson Brännströms böcker om Tsatsiki. Den första filmen kom 1999 och den andra två år senare. I den nya filmen har Tsatsiki (Emrik Ekholm) hunnit bli 11 år och är varken liten eller stor, som han själv säger. Det är sommarlov och Tsatsiki åker till Grekland för att hälsa på sin pappa, bläckfiskaren, och ”världens nypigaste farmor” med sina knäckebrödspizzor. Men ingenting är sig likt i den pittoreska lilla byn. Pappan talar om finanskrisen och att han måste sälja sitt hotell. Tsatsiki förstår ingenting. Turisterna väljer att åka till de glassiga hotellen där allt finns – förutom Grekland. Tsatsiki inser att något måste göras för att rädda situationen. Och till slut får han en superidé.

Filmen är inspelad på Kreta. Havet, bergen, stränderna, vattenmelonfälten och Tsatsikis olivlund får en att drömma sig bort från vintermörkret i Sverige. Emrik Ekholm gör sin första huvudroll med bravur. De övriga barnskådespelarna är också skickliga. Sötast är förstås flickan som spelar Tsatsikis 2-åriga lillasyster och som har egna repliker. Min favorit är Hammarn, Tsatsikis bästis som spelas av Adam Gutniak.  Skönare kille får man leta efter.  De vuxna har bara biroller, inklusive Christine Meltzer som spelar mamma till Tsatsikis nya kompis Alva (Sara Vilén).  Alla karaktärer är goda utom den girige norske mäklaren (Hans Olav Brenner). Men så hamnar han också mitt i olivkriget.

Eftersom det är en familjefilm drivs handlingen framåt ganska tydligt. Karaktärerna visar och uttrycker vad de känner och publiken behöver inte gissa sig till något. Dialogen är rak och budskapet är lätt att förstå för liten som stor. Filmen handlar om vänskap och kärlek. Vänskapen mellan Tsatsiki och Hammarn sätts på prov efter att Alva dykt upp, men sedan inser trion att det går att ha flera bästisar. Kärleken mellan Tsatsiki och pappan är stark och de lider båda av att de inte får bo tillsammans året runt. Filmen berör också frågan om identitet. Är Tsatsiki svensk eller grek? Är han en grekröra? Hur vet man vem man är? Är Alva världsmedborgare, som hennes mamma påstår?

Filmen är strålande rakt igenom och håller ett bra tempo och intresset vid liv från början till slut. Barnskådespelarna är fantastiska och den vackra Medelhavsmiljön bidrar till feel good-känslan. Filmen passar för de flesta över 7 år.

Filmen fem filmögon av fem av mig.
2015-12-015

Jenny Thunberg