Hotell Transylvanien 2 (3D)

Krångligt för barn och tunt för vuxna

Regi: Genndy Tartakovsky

Manus: Robert Smigel, Adam Sandler

Medverkande: Adam Sandler, Andy Samberg, Selena Gomez m.fl.

Genre: Animation, komedi

Speltid: 80 min.

Ålder: från 7 år

Svensk biopremiär: 23 oktober 2015

Distributör: Sony Pictures

Med Hotell Transylvanien 2 är vi tillbaka i Draculas borg, som nu är hotell även för mänskliga gäster. Draculas dotter Mavis gifter sig med människan Jonathan och glädjen blir stor, när de får en liten gullig son, Dennis. Men hur ska man uppfostra barn med en vampyr till mor och människa som far? Morfadern Dracula tar för givet att Dennis är vampyr och planerar hans utbildning. Men föräldrarna är inte så säkra. Deras son har mjölktänder, utan tillstymmelse till vampyrtänder.

När föräldrarna besöker svärfadern Vlad passar farfar Dracula på att anlita sina vänner, bland andra Vampyren, Frankensteins monster, varulven, mumien och en osynlig man, där man bara ser hans glasögon, för att ta med Dennis på en resa, där han ska lära sig att handla och agera som en vampyr. Farfar Dracula lever kvar i medeltiden och tvingas nu möta den nutida världen med moderna saker och miljöer som skateboard-ramp, mobiltelefon, Camping ranch m.m. Det ger upphov till en del komiska situationer, men inte tillräckligt kul. Dennis njuter av uppmärksamheten, men mor Mavis flyger hem för att skydda sin son. Konflikten, som utspelas ut, är ganska rolig, men inte tillräckligt.

Animationen är detaljerad och skickligt gjort. 3D tillför däremot ingenting. Det är svårt, att bedöma manus för replikerna går blixtsnabbt och sägs av makabra varelser, som verkar tagna från Muppet show, fast värre. Men röstskådespelarna är vältajmade och gör bra röster till sina karaktärer, men fort går det och otydligt är det.

På pressvisningen fanns en stor grupp barn, knappt 7 år, tror jag. Förväntan var stor och högljudd. Men under filmen satt de tysta som möss. Inga tillrop eller glada skratt. Och jag är inte förvånad. I handlingen finns situationer som näppeligen kan roa vuxna och som barn knappast hinner förstå. Filmen är för krånglig för barn och för tunn för vuxna. Försöket att göra en familjefilm för alla åldrar har blivit att ingen förmodligen blir särskilt bra underhållen.

Två filmögon av fem.
2015-10 14

Jan-Eje FerlingFörfattare