Turist

eye eye eye eye
turist

Internationell titel: Force Majeure
Regi och manus: Ruben Östlund
Skådespelare: Brady Corbet, Kristofer Hivju, Lisa Loven Kongsli, Johannes Kuhnke, Clara Wettergren m.fl.
Filmfotograf: Fredrik Wenzel
Speltid: 118 min.
Land: Sverige
Genre: Drama
Svensk biopremiär: 15 augusti 2014
Svensk distributör: TriArtFilm
Länk till IMDb

Familjekris i skidparadis.
En tvåbarnsfamilj är på skidsemester i Alperna. Allt är upplagt för utmaningar i gigantiska skidbackar och lyxliv på hotellet. Den mäktiga bergskedjan bildar en hisnande vacker bakgrund till sportäventyret. Solen strålar och familjen är tränade skidåkare. När de en dag äter lunch på hotellets terrass, kommer en snölavin störtande emot dem. Pappa Tomas (Johannes Bah Kuhnke) lugnar först sin familj, men när han anar fara tar han sina handskar och sin mobile och rusar bort i panik. Mamma Ebba (Lisa Loven Kongsli) stannar och försöker hjälpa barnen. Katastrofen uteblir, men händelsen utlöser en förtroendekris i familjen. De försöker först bagatellisera incidenten, men traumat kommer till ytan och utlöser känslostormar och anklagelser.

Pappan har svikit och hans inbillade hjälteglans kraschat. Han försöker först släta över sitt misslyckande och sedan vinna sympati genom att bli ett lidande offer. Barnen i filmen känner av föräldrarnas konflikter och blir förtvivlande över att deras familjeidyll hotas att falla sönder. De uttrycker sina besvikelser, men är också de första till att förlåta och försöka binda samman familjen igen. Scenen med den snyftande pappan på golvet och barnens förtvivlan över dramat och framförallt hur de fysiskt visar sin lojalitet och kärlek, trots svek och strider, är vackert och gripande.

Ruben Östlund arbetade i Alperna efter gymnasiet och började filma sina vänners skidstunts, vilket ledde till jobb på ett produktionsbolag. Han fortsatte att spela in skidfilmer bl.a. Addicted från 1993 och Free Radicals från 1996 som båda fick uppmärksamhet. Så han känner väl till internationella skidortsmiljöer och är själv en duktig skidåkare. Hans internationella genombrott kom med De ofrivilliga 2008 och Play från 2011 blev hans tredje långfilm. Båda filmerna har prisbelönats internationellt och Play tilldelades Guldbaggar för bästa regi och bästa filmfoto.

Östlund har sagt, att han med filmen Turist ville göra den mest spektakulära lavinscenen i filmhistorien, men så blev det inte. Snölavinen i Turist är visuellt rätt medioker, men den utlöser reaktioner hos människor och där ligger filmens styrka. Med sina långfilmer, och även i dokumentären Familj igen från 2002, visar hans sitt intresse för våra beteenden och djupare motiv i våra relationer. I Turist kryper han under ytan på sina rollfigurer och visar deras svårigheter att hantera gamla könsroller i modern nutid. Mannen som beskyddare och självuppoffrande hjälte har kanske alltid varit en myt. I dagens samhälle är kvinnan lika självklar i de rollerna. Men vi är ändå fast i våra föreställningar och förväntar oss att motparten ska uppträda enligt hjältesagan.

I Turist sviker på pappan och till slut även mamman sina anhöriga genom att priorietra sin egen räddning. Andra rollfigurer vill känna sitt oberoende genom fria sexuella relationer. Charlotte (Karin Myrenberg Faber) är på semester från make och barn och flirtar öppet med andra män. Familjepappan Mats (Kristofer Hivju från ”Game of Thrones”) reser på semester med en betydligt yngre flickvän.

Turist handlar om moral och ansvar, men också om våra förväntningar på varandra. Kongsli gör sin Ebba sårbar och kluven i sina känslor, men också en vilja till ansvar. Kuhnkes Tomas försöker vara vanlig och trevlig, men är aningslös om sin oförmåga till ansvar och moral i trängda situationer.

Östlund brukar i Turist ingen skakig handkamera, som i den jobbiga Dogma 95 trenden. Här panoreras vyerna stadigt och tiltar är kontrollerade i perfekt fokus. Det är skönt att blicken lugnt får ta in dramat och känna att händelser och bilder är sammanvävda intill perfektion.

Turist hade premiär på Filmfestivalen i Cannes 2014 där den fick jurypriset i sektionen Un certain regard.

Filmen får fyra filmögon av fem.
2014-06-10
JanEjeF

Jan-Eje Ferling
Jan-Eje FerlingFörfattare